att älska någon hundra gånger hundra gånger om och sen lite till är inte kärlek, det är självmord

nu när du gjort slut, när allting precis fått sin början när jag precis börjat känna din bruna bröstkorg som något tryggt,
dina armar som något att vira in sig i en kall sommarkväll,
när dina ögon kändes som mina,
och du fick inte titta på några andra tjejer,
 för jag trodde att i dina ögon,
där var jag
vackrast
när kontrasterna mellan oss började suddas ut,
när jag inte längre tyckte du var tusenmiljoner gånger snyggare än mig,
när vi helt plötsligt blev vackra,
när vi gick, bara vi var tillsammans.
när jag precis gett upp,
nästan allting i mitt liv för dig,
och du sa att du inte var så kär
du vill inte ha någonting från mig, fan dig
nu när du gjort slut, när allting precis fått sin början så undrar
jag hur mår jag egentligen?

alla tror att jag inte tänker på dig mer,
men om natten när allt är mörkt
när jag är rädd
så rädd över skuggor och ljud,
 då skriker jag ner i kudden
då kväver jag mina rop på hjälp
ingenting är rätt utan dig, förlåt

Vem lurar jag egentligen?
Jag försöker intala mig själv att mitt liv är bättre utan dig, men jag har fel, så jävla fel.!
Jag vill inte ha ett förhållande så jag är glad att det tog slut, men varför var vår vänskap också slut?
Du va bland den bästa vännen jag haft och jag förstörde det genom att bli kär i dig.
Jag saknar dig som vän.!
Förlåt.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0