Tänk alla gånger som jag varit ensam

Jag önskar att jag kunde skaka av mig allt, & det sedan ska bli okej.
En förhoppning om att tankarna ska flyga ut genom mina öron & falla till marken 
Jag önskar att jag kunde skaka bort alla jobbiga minnen.
En lobotomi utan smärta, utan biverkningar, utan ärr...
Men mest av allt önskar jag att jag bara för en dag kan få vakna utan bultande hjärta,
utan att känna smärta för varje andetag.
Det enda jag vill är att få ett helt hjärta igen.

Kanske är det bäst att bara sluta andas




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0