blö
vad skulle du säga om jag sa att
kärlek inte finns?
jag skrev jag gillar dig med tårar, bet mig i läppen så att det gjorde ont, försöker att inte dröja kvar
en sekund för länge vid din bild.
men det gör jag
på dagen, ger hon alla läppglans på kinderna
med putande läppar och ett stort kontaktnät,
äter inte om någon annan skulle påpeka att maten var
äcklig.
blickar lite för länge, lite för mycket uppifrån och ner,
på människor som inte är som hon.
inte ens i närheten.
jag tror inte jag vet vad kärlek är, älskade.
jag kommer aldrig att förlåta
jag kommer aldrig att förlåta mig själv
och hon festar, dricker
som om det vore hennes sista dag på jorden.
röker, för djupa bloss.
hänger på snygga killar,
för visst vill han
för ikväll.
jag skulle göra allt för att vara din hemlighet.
men jag är ingenting för dig, jag är ingen
men,
du lät mig gråta i ditt hår.
hon pratar i mobil, dygnet runt
klagar på vardagliga problem,
vi borde festa mer, göra mer, leva mer.
och hon förklarar vad som hänt.
alla lyssnar.
alla tycks förstå.
alla utom hon själv.
och du viskade i telefonen en natt,
vem är du? det känns inte som jag känner dig.
och jag skulle svarat, om jag inte hade gråtit så mycket.
för när jag verkligen tänkte efter
vem är jag?
så visste jag inte själv
sommaren hände aldrig,
hösten kommer bara på rutin.
för egentligen är ju allting så jävla bra.
och om någon skulle fråga henne om allting är okej?
så skulle hon svara ja
och alla skulle tycka att hon var så stark, för egentligen
du behöver inte kärlek
jag vaknar och skriker ditt namn, trots att jag inte saknar dig
hur mår jag?
och hon la sin kind mot hans och viskade
vad skulle du säga om jag sa att
kärlek inte finns?
