Helvete

Livet är orättvist, visst är det ?
Kan du berätta för mig hur sekundvisarna ska kunna röra sig framåt,
Hur solen fortfarande ska kunna lysa.
kan du berätta hur mitt hjärta ska orka pumpa runt mitt blod,
hur mina ögon inte ska frätas sönder av allt salt.
men kan du tala om för mig hur min värld inte ska rasa samman när du inte längre håller upp den åt mig.
Kanske blir det lättare, lite lättare att andas

När du inte finns här att krama mig, vems är jag då?


Är jag så lite värd att ni inte ens kan ställa upp för mig när jag mår dåligt, när jag behöver eran hjälp.
Då flyr ni, då finns jag inte, då blir jag ignorerad.!
Jag behöver er, jag kan inte klara det här själv.
Jag mår piss idag, det är inte ofta längre.
Och inte ens då finns ni?
Jag kan inte vara glad och skratta jämt,
jag försöker att inte visa mig svag.
Jag vet vad som händer om man visar sig svag.
Och egentligen behöver niinte ens säga något utan bara lyssna.
Jag är så trött på allt just nu,
jag vill bara bli smal, hitta ngn ärlig och fin kille och leva livet fullt ut.
Men jag kan inte hitta en kille försen jag blir smal för endast då vill jag ha ett förhållande.
Förlåt ni killar jag dissat och verkat elak mot, jag orkar bara inte ha förhållande nu,
Jag tror inte ens ngn kommer läsa hela den här texten så vad fan.!





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0